söndagen den 30:e september 2012

Pysselbordet fram till kl. 14.02


Jepp, så här såg det ut i pysselhörnan fram till igår eftermiddag.

I somras målade jag om bordet till svart igen. Sedan tog jag och tapetserade om bordsskivan med en lite glammig tapet med blankt mönster.
Det såg hemskt ut. Miami Vice möter allmoge, ungefär. It had to go.

Så vaxduken fick rycka in och rädda skivan. Vaxduken är fasthäftad under skivan, och är i pvc-bestruket tyg som det alltså är lite stretch i (vilket underlättar när det ska häftas!) Och detta mönster- och färgglada tyg har alltså hängt med sedan juli utan att jag har tröttnat (!)
Jag är även himla förtjust i min stora knopp, som jag tror kan ha suttit på en hissdörr, som jag hängt upp fejkhalsband gjorda av träkulor och mockasnören på.







Men. En del av detta är historia nu, tack vare jultomten...
Detta ska ni snart få se. Under förutsättning att regnet lugnar sig och det ljusnar lite alltså, för annars kan det bli svårt att fota det nya här..

fredagen den 28:e september 2012

Fifflar med fuskträ

Ibland hittar man tillbaka till ett pysselmaterial.
Självhäftande plast (folie kallas det visst för också) var jag besatt lätt förtjust i för ett par år sedan. Jag klädde bland annat in mina köksluckor i blank svart folieplast innan jag hade möjlighet att lackera om dem. Socklarna till köksskåpen har fortfarande en aluminiumfärgad folie, och det både ser snyggt ut och har hållit jättebra.

Nu har jag då åter kommit på hur skoj det är med självhäftande plast! Här har jag köpt trämönstrad i olika varianter som jag klippt ut i avlånga bitar och satt fast på olika vaser. Passar väldigt bra just nu när jag är i en period då jag gillar trärena ytor!

Hm, bilderna är mycket skarpare i Photoshop, men blir som suddiga när jag laddar upp dem på
på Blogger. Jahaja, fel nr 623 på Blogger..!

 

onsdagen den 26:e september 2012

Omtumlande

Idag mötte jag en person som var så elak mot mig att jag tappade mina ord, min tro på mig själv och min tilltro till vad jag kan. Jag kan fortfarande inte skriva mer om denna obehagliga upplevelse eller så mycket annat, för jag har inte hämtat mig än. Men jag kan bara inte förstå vad man vinner på att förminska andra människor?

Tack och lov mötte jag jultomten som avslutning på dagen!
Mer om detta i ett senare inlägg då det kräver lite förberedelser...


Skapandet och målandet går vidare!
Här är har det berömda päronet och äpplet  hamnat på en pannå.
Hur enkelt som helst att måla själv. Och så fick jag ju det NU istället
för att beställa och behöva vänta på det.




tisdagen den 25:e september 2012

En skamlös önskelista




 
Ja, jag veeeet.
I normala fall så skulle jag inte göra ett sådant här inlägg, där jag visar mig på värsta tiggarhumöret. (men jag har faktiskt en tuff vecka bakom mig, så det så!)
 
Men man är ju inte mer än människa, och det är väldigt länge kvar till julafton.
Så skulle någon få för sig att skänka mig att String Pocket hylla (fast vit), Sven Markelius tyg, en Arne Jacobsen-lampa, tapet och korg från Ferm Living eller träbricka och kulunderlägg från Lagerhaus så skulle jag inte sådär omedelbart skicka tillbaka de grejerna. Om man så säger.
 
Å andra sidan är det nog en väldigt liten mikroskopisk chans att jag skulle få min önskelista per posten, bara sådär.


måndagen den 24:e september 2012

Rosa strumpor

I lördags hoppade jag upp på min trogna röda springare på två hjul, och drog en repa till närmaste loppis.
Och skörden var god! Förutom två metallfat, två träfat, en träskål så hittade jag äntligen (ja, jag har ju hållit på och letat efter en sådan i två hela veckor..!) en finfin pall! Eller den var ganska skavd på benen, men det gjorde ju inget med mina planer.

Här är ett Före-foto som jag för en gångs skull kom ihåg att ta. Här är benen sandpapprade och jag har märkt med tejp för att kunna måla.


Benen fick strumpor i rosa! Första planen var egentligen att de skulle bli mintgöna, men jag hade ju lite otur sist jag skulle blanda till den färgen. Sedan har jag lackat benen med matt lack, och då försvann även de repor som fortfarande syntes.





Mycket nöjd.

Och nu kan jag publicera foton igen, men det verkar bero på att jag sitter vid en annan dator. Suck. Gissar att jag måste köpa en ny dator... (du behöver inte vara så skadeglad för detta herr Fräken!)Däremot hoppar bilderna in hej vilt i texten, och så vill tydligen Blogger att alla bilder ska vara länkar. Varför, Blogger, varför???

söndagen den 23:e september 2012

Varför kan jag inte publicera bilder?

Nu håller jag på att bli vansinning här!

När jag klickar på ikonen för att skriva ett nytt inlägg så ser inte instrumentpanelen ovanför rutan där man skriver texten ut som den brukar. Det finns ingenstans som jag kan gå in för att infoga en bild! Men jag har ju inte ändrat något? Vad har hänt? Är det någon annan som har det här problemet? Vad ska jag göra?

HJÄLP!

fredagen den 21:e september 2012

Tipsa om vad jag ska pyssla ihop!


Helgen stundar, och plötsligt verkar allt möjligt! (Förutom att lägga in bilder som man vill  i ett blogginlägg)

Till exempel skulle det ju vara trevligt att få tvätta de där tygerna som loppisfyndats i måndags och som nu blivit dränkta ute på balkongen fem gånger om.
Eller så kan man slippa cykla iväg i ett hällregn som gör en blötare än om man lagt sig i ett badkar, som sedan tippats över i en pool, och sedan över i Vänern och sedan ner i Atlanten.
Eller spraya klart den där lampfoten i knallgult utan att behöva springa in med det eftersom det plötsligt börjar regna igen.

Bara några enkla förslag alltså.

Och ni då? Har ni något förslag på vad ni skulle vilja se att jag pysslade ihop?
Här får jag reservera mig mot förslag som förutsätter handskande med bandsåg eller tillgång till egen glashytta.

Min samling med bruna glasflskor har växt oanat snabbt.
Denna med räfflor var  ju lite ovanlig och snitsig!
 
Testade att använda min Dymo för att dekorera lite glasvaser som
också får agera ljuslyktor.
 

onsdagen den 19:e september 2012

Sorgens alla ansikten

Idag är det åter den dag som jag önskar aldrig kom.
Idag är dagen då mamma försvann.
Det är nu nio år sedan, och för första gången kan jag nog konstatera att sorgen faktiskt ändras. Livet förändras. Det är inte samma avgrundsdjupa sorg längre, sådan som gör att man undrar hur man själv ska fortsätta att leva.

Jag bär med mig sorgen som ett skavsår, som gör sig påmint under livets resa. Det har gett mig nya erfarenheter, den påverkar när jag försöker ta stora steg och det händer fortfarande att jag sträcker mig efter telefonen för ett samtal som inte går att ringa. Men vad jag än gör, så försvinner aldrig det där skavsåret helt. Jag lever inte i sorgen längre, jag lever med sorgen.

Men jag har det nog ganska bra nu mamma.
Du behöver inte vara orolig.

Krama om dem ni älskar extramycket. Varje dag.







tisdagen den 18:e september 2012

Gripa tillfället i flykten

Det är bråda tider i landet min vän.
Frosten kommer, det blåser, det stormar, det hällregnar från alla håll.
Temperaturen sjunker, det blir bistert, fingrar stelnar, det är björkfrön överallt.
Solnen falnar, det mörknar, det skymmer, det är alldeles svart klockan sju.
Det är bråda tider i landet min vän, om man vill hinna spraya allt som sprayas kan.

Skrikröd kruka före:

Stämningsfull mattsvart kruka efter:




(och motivet i tavlan bakom är sannerligen en favorit just nu)

När man letar efter grejer att spraya på loppisar, eller annorstädes, så är det två saker man ska fokusera på - hitta en form som man gillar och ett material som går att spraya. Sprayen fixar resten av utseendet!

måndagen den 17:e september 2012

Den vita lögnen?

Ibland hamnar man i bryderier.

Jag har ju tidigare klargjort att om man inte har något snällt att säga, så kanske man inte behöver säga något alls. Men ibland är det väldigt svårt att inte säga något alls, då man avkrävs en åsikt.

Som ni vet har jag ju ett rätt stort inredningsintresse. (ä-hum)
Detta vet alla i min närhet om, och de bör således även känna till min stil rätt bra.
Många brukar också fråga om min åsikt i inredningsfrågor, men jag är inte alltid säker på att de vill höra vad jag egentligen tycker.

 Så, vad säger man då när någon frågar ”Vad tycker du om min nya tapet/kök/soffa/gardin?”

Och det nya är snudd på det fulaste jag någonsin har sett, enligt min smak, men den som har köpt det verkar strålande nöjd (och det borde ju räcka, min åsikt borde vara helt överflödig)

Jag ser två alternativ. Antingen får man blåljuga, vilket ger mig en obehaglig känsla inombords, (plus att det borde vara uppenbart för den som frågar att man ljuger) och säga:
”Åh så fint!”

Eller, försöker man att undvika att ge ett svar som innehåller ett estetiskt ställningstagande genom att säga något i stil med:

”Ja, det har ju verkligen blivit en helt annan känsla här i rummet!” eller "Vad roligt med en ny soffa!"

Svar 2 bör ju vara mest gångbart, så länge man inte blir synad, genom att personen frågar vad man egentligen menar med det? (joho, det har faktiskt hänt!) Och då står man där med foten i en rävsax. Eller är det så att svar 1 är bäst, att folk gärna tror på en så länge man bekräftar deras åsikt?
Vad tycker ni?

Eller så är jag helt enkelt väldigt dålig på att avläsa andra människor.


lördagen den 15:e september 2012

Pelargon, pool och så lite lera


Nä, nu har jag bestämt att jag är frisk och tänker därför ignorera snörvlet i min näsa och åka iväg på loppis. Vädret har också bestämt sig att vara med mig efter att ha regnat, regnat och regnat lite till hela dagen igår. Vilket inte direkt gjorde något då, eftersom jag bara låg på soffan och såg på äventyrsfilmer. Blåst och regnsmatter kan då passa ypperligt för att ytterligare förtäta stämningen (men du vädret, nu räcker det med regn för resten av hösten, förstått??)

Efter loppisen tror jag att det är dags att byta ut lite av blommorna ute på balkongen. En balkonglåda där kan just nu lätt förväxlas med en pool. Och lavendeln har nog till min sorg blommat färdigt.

Förresten, hur gör man nu för att få pelargoner lite långa och skrangliga?

Häromdagen återfann jag en del av de fat som jag gjorde i självtorkande lera innan sommaren. (Leran finns på Panduro och Clas Ohlson bland annat) Som mall använde jag mig av papptallrikar som var släta och utan veck i kanterna. Leran kavlade jag ut och lade en virkad duk på och kavlade över den för att få ett ordentligt avtryck. Sedan lade jag leran i papptallriken, tryckte försiktigt ned den, skar bort överflödig lera runt kanten och tog sedan ännu en papptallrik och lade ovanpå för att leran inte skulle bubbla till sig (kan även vara bra att lägga någon tyngd ovanpå denna tallrik, tex ris i en plastpåse).
Den självtorkande leran ska torka långsamt, då minskar risken för sprickor. När den är torr kan man lätt fixa till kanterna ytterligare med slippapper. Jag har sedan målat min i vitt och lackat med mattlack.

torsdagen den 13:e september 2012

Sommarens bästa loppisfynd

Jajamen, här är hurtsen som jag föll handlöst för, under semesterns sista vecka. Så himla fin!
Och jag var tvungen att försvara den mot två andra spekulanter, som slog sina lovar runt hurtsen fastän jag redan tjingat den. Det går inte att sno ett loppisfynd från Fröken Fräken ostraffat!

När jag kom hem så fick mina sängskåp/bord flytta vidare till källaren, så nu är det här mitt nya sängbord.



De gamla etiketthållarna fanns också kvar!
Jag har använt min Dymo för att göra etiketter, med ord från en favoritbok.
Lite roligare så än att skriva vad lådorna faktiskt innehåller.


Och bara så att ni vet. Sommaren är inte över än. Så det kan ju hända att det blir än bättre fynd under sommaren.

onsdagen den 12:e september 2012

Husläkaren ordinerar

Ja, här i sjukstugan händer det inte så mycket. Jag äter vitlök och kladdkaka, fast väldigt sällan samtidigt, och tänker att endera måste hjälpa! Men jag satte ju nästan i halsen när jag bläddrade i en inredningstidning och såg den här ljusstaken från House Doctor - 1600 kr! Visst är den fin, men aldrig att jag skulle betala det för en ljusstake..

Särskilt inte när man själv kan göra liknande av  svarvade furuljusstakar som man köpt från loppis för tre kronor styck och sedan spraymålat (Sprayfärg från Biltema).




tisdagen den 11:e september 2012

Provocerande glädje

Nu ska jag skriva ett inlägg som jag länge tänkt skriva, men som jag fortfarande inte vet om jag törs skriva.
Tydligen finns det något oerhört provocerande över ämnet som jag inte begriper, och därför tar jag upp det för att fråga er.

Ni vet på jobbet på måndagarna, och alla andra dagar också när jag tänker närmare på det, så berättar alla om vad de har gjort i helgen. Alla de med barn, sådär 95%, berättar skojiga historier om vad deras barn har haft för sig, hur underbart det är med barn, alla aktiviteter som de har skjutsat sina barn till osv.

Skulle jag här börja berätta vad jag har gjort i helgen, med utgångspunkten från hur roligt det är att INTE ha barn OCKSÅ, och alla de saker som jag därför kan hitta på, lär jag bli utsatt för det onda ögat av samtliga.

Varför? Varför får jag inte vara glad över att jag inte har barn? Att jag är glad över mina livsval?

Jag säger inte att jag hatar barn.
Jag säger inte att jag har barn som jag inte vill veta av.
Jag säger inget om de som vill ha barn men inte kan få.

Jag fattar det inte.


Finaste burken är min!
Mina sängskåp, som burken står på, har jag dock tröttnat på
och har flyttat dem till källaren.

måndagen den 10:e september 2012

Eländes eländigt.




Spraya glaslyktor i silver eller guld? Jajamen, det funkar bra det!


Läget är förkylt.

Det största beslutet jag tänker fatta idag är om jag ska se ett par säsonger av Skärgårdsdoktorn (då lär jag ju få se en himla massa sjukdomar som jag i alla fall inte har, och borde känna mig friskare) eller en hoper franska filmer där allt är sådär härligt franskt och onorrbottniskt (och därför glömma alla baciller)?

Sedan har jag kläckt en affärsidé; hemleverans av nybakade onyttigheter. Blåbärskaka skulle helt klart få mig att må bättre.

Och, grått var inte heller rätt färg på soffbordet. Eller så är det min förkylda hjärna som tycker att allt är eländigt.

söndagen den 9:e september 2012

Världens snabbaste pyssel. Jag lovar.

Mycket snabbare än så här blir det inte.
Tag en snitsig washitejprulle (inte så svårt om ni som jag köpt kanske lite för många rullar utan att veta exakt vad ni ska ha dem till), klipp till lagoma bitar och dekorera hyllplanskanten. Den moderna varianten av hyllspets!



Igår blev det just inget pyssel alls, då jag blev indragen i diverse sociala aktiviteter, som teater och filmkväll. Men nu ska soffbordet målas om. Jag målade nämligen benen på det i ljust mintgrönt tidigare i veckan.

MINTGRÖNT??

Hur tänkte du där Fröken Fräken? Vad i ditt hem passar med mintgrönt?! Så nu blir det antingen vitt, eller kanske grått...

fredagen den 7:e september 2012

Fröken Fräken och bönstjäl.. krassestjälken!

Jag hade inte tur med merparten av mina krasseplantor i år. Alla plantor utom en planterade jag i en stor kruka där samtliga drabbades av hungriga larver, vilket ledde till att det blev mer hål än blad. Så det var bara att klippa ned dem, innan larverna fick för sig att emigrera till mina olivträd.

En ensam stackare till krasseplanta hamnade i en annan kruka och kom ut på balkongen senare. Men den har å andra sidan satt växtrekord. Jag vet inte hur många grenskott (heter det grenskott?) den har fått! De har ringlat runt balkonräcket och andra blommors stöd, och är nu 2 ½ meter långa som längst.
Så det kanske är tur att alla inte blev så stora...

Att jag knipsade av en sådan här kvist märktes inte ens...
Kottplanscherna i bakgrunden är från Ikea, i övrigt är allt annat loppisfynd!
 

Och nu är det helg!
Pyssel på heltid alltså!

torsdagen den 6:e september 2012

Gäsp!

Efter att ha varit ute och rest för tredje gången på lika många veckor så är längtan stor efter att ligga kvar i sängen, väl omgiven av kuddar, filtar och en trave böcker.
Men vad man önskar och vad man måste är av någon underlig anledning sällan samma sak.

Har du turen att ha en ledig dag så kan jag påminna om hur fiffigt det är att sy kuddar av kökshanddukar. Passar särskilt bra till vanliga sovkuddar i måtten 50 x 60 cm. Baksidan består av ett vanligt naturvitt tyg, men man kan ju också sy ihop två handdukar. Denna kökshandduk kommer faktiskt från Coop, och trots att jag just nu funderar en del över det här med familj och släkt så gillar jag denna ändå.

Och ovanligt att hitta ett färdigt tryck där man inte använt något av mina hattypsnitt, Monotype Corsiva eller Comic Sans...


måndagen den 3:e september 2012

En hall i svart

En av de saker som jag är mest nöjd med att jag tog tag i under semestern är att jag målade om elva garderobsdörrar. De har gått från att ha varit gulvita, nötta kring kanterna och på några ställen hade färgen runnit och lämnat fula märken (verkligen proffsigt målat...). Nu är de helvita och utan skavanker. Yej!
Men det är lite svårt att visa den skillnaden på foton. Speciellt om man inte tar några "Före"-foton.

Men i hallen har jag en lite märklig inbyggd garderob, där det har varit dubbeldörrar fastän det bara har varit en garderob på ena sidan. På andra sidan går ventilationsrör bakom skivan. Här tog jag istället och monterade bort dörrarna. Och med jag, menar jag herr Fräken.

Insidan och hyllorna målades svarta, jag har fixat och målat om karmarna i vitt. Och vips har man en tavelvägg med inbyggd hylla! Hyllan för nu härbärgera min samling Elle Interiör och Sköna Hem.


Och när alla andra gör "VI"-fotoväggar så gör jag en "ME"-vägg.



Däremot är det lika omöjligt som tidigare att försöka fota min minimala hall. Där jag skulle behöva stå för att kunna fotografera är en vägg i vägen.
Man kan inte få allt.

söndagen den 2:e september 2012

Jul i augusti?

Är det något som jag verkligen inte tycker om så är det att på min fritid planera och ruta in mitt liv.
Jag kan inte hoppa på aktiviteter där man ska ses varje onsdag klockan 18, planera för en resa till London hösten 2013 eller säga ja till något som sker om ett halvår. Jag blir jättestressad av sådant, det känns nästan som att jag drabbas av en allergisk reaktion.
Jag får nämligen nog av att planera på mitt jobb. När jag är ledig vill jag vara fri och spontan. Göra det jag har lust med.

Jag accepterar att andra hellre följer sina uppgjorda planer, så får jag lust att plötsligt dra iväg på ett äventyr en lördagsförmiddag så får jag göra det själv, då vänner eller släkt redan har bokat upp sig på andra aktiviteter.

Men det får väl ändå vara någon hejd på planerandet? Nu måste jag fråga er hur ni gör - är det verkligen rimligt att i början av augusti tvingas bestämma hur jag ska fira jul?
(Då handlar det inte om att man ska åka till Bahamas och då i god tid måste börja spara pengar för detta ändamål)

Den enda tanke som jag skänkt julen var nämligen när jag hittade detta
gigantiska tråg på loppis och tänkte att den ska jag ha till adventsljusen...